Så var vi hemma igen efter en tur till vackra Falsterbo-Skanör i Skåne. Vi åkte ner efter jobb och skola i fredags och kom tillbaka nu på söndagskvällen. Härligt att komma hemifrån en sväng och skönt att komma hem igen såklart.
Framförallt åkte vi ner för att kolla på fåglar, men det blev även en del annat. Vi hann med att träffa goa fågelvänner, gofika, både i fyren och från Annas bageri, softa lite i stugan vi hyrt över helgen och en utflykt. På lördag eftermiddag tog vi oss en tur över sundet till Köpenhamn, men det får jag skriva om en annan gång…
Det är ju flyttningstid just nu och Falsterbonäset fungerar som en tratt för Sverige och Skåne. Här samlas många av de fåglar som flyttar söderut och flyger sedan över öppet vatten till Danmark. Det är ca 25 km till Stevns klint och ca 50 km till Möns klint rakt över på danska sidan. De flesta fåglar som lever på land gillar inte att flyga över vatten, så de tar den kortaste vägen såklart.
Så här års är det många rovfåglar som flyttar, men också en hel del småfåglar, ja, de som kallas tättingar. På lördagen hade vi flest rovfåglar, främst sparvhökar och bivråkar, men också några fiskgjusar och en stenfalk. Det blåste ganska ordentligt på morgonen, men lugnade sig lite och klarnade upp på förmiddagen.
Bivråkarna verkade ganska obekymrade över att det blåste kraftig motvind, de flög ut ändå. Här är en vuxen bivråk som sträckte ut, kanske den enda för dagen.
De flesta bivråkarna som sträckte mot sydväst som vi såg var ungfåglar. Här är en ung individ som är ovanligt mörk, men såå snygg, tycker jag. De varierar ganska mycket i färg, precis som ormvråkar gör.
Även omslagsbilden visar en ung bivråk, men som är lite ljusare. Öresundsbron och Öresund såklart skymtar i bakgrunden.
På lördagen var det också många sparvhökar på väg mot sydväst. Här är en som spanar omkring sig.
På söndagen var det desto fler tättingar som sträckte ut. Många bergfinkar och bofinkar, steglitser och grönsiskor. Vi såg också lövsångare, järnsparv, ärlor, och starar. De flesta småfåglarna flög ganska högt över huvudet på oss, så det blev inte så många fotolägen. Mycket lockläten i luften också, så jag hade fullt upp att hinna uppfatta de som jag känner igen…
Det var också en hel del blåmes och talgoxar som rastade i buskarna, men det är inte säkert att de sträckte ut. De finns ju här hos oss året runt. Här är en hungrig talgoxe som spanar in käket i rosenbuskarna.
Här är en lite tilltufsad blåmes som har slått sig ner i samma buske.
Denna gång fotade jag handhållet med ett telezoom upp till 400 mm och ett crop-hus, så i praktiken blir brännvidden som mest 640 mm. Lite tungt ”ekipage” för mina händer och axlar, men det ger träning. Och det gäller att hänga med att panorera och få skärpa på flygande fågel. En del använder stativ i såna här situationer, men jag känner mig begränsad då. Jag är ändå nöjd med de förutsättningar och utrustning jag fotade med här.